Klimathotet ökar ständigt

2 grader är inte ett säkert mål. Naturskyddsföreningen Okt 2018

Rapporten visar att en global uppvärmning på 2 grader inte kan anses vara en acceptabel gräns eftersom följderna är ännu allvarligare än forskarna tidigare trott. Redan vid 1,5 graders uppvärmning är följderna enorma, men 2 graders uppvärmning innebär dramatiska konsekvenser för ekosystem, människor och andra arter. Varje tiondels grad spelar roll.

Vid 2 grader riskerar många fler att bli utan mat på grund av minskade skördar, mer än 99 procent av världens korallrev kommer sannolikt att dö och i Sverige drabbas bland annat skogen mycket hårt.

Om vi däremot lyckas med en begränsning till 1,5 grader innebär det dramatiskt minskade risker för majoriteten av världens växt- och djurarter än vid 2 graders uppvärmning. Det skulle också betyda en 10 centimeter lägre havsnivåhöjning än vid 2 graders uppvärmning, vilket kan vara direkt livsavgörande för miljontals människor som lever längs kuster eller på lågliggande öar. Dessutom minskar risken för så kallade tröskeleffekter då jorden själv sätter igång processer som förvärrar uppvärmningen ännu mer.

2 grader är alltså inte en säker nivå, och vi måste göra allt vi kan för att klara det skarpare målet om 1.5 grader.

Mätningarna visar på en ständig ökning av vårt behov av Energi och Drivmedel - Ökningen av Kol, Gas mm - Påskyndar klimathotet

Viktiga beslut saknas!

Här kan du läsa mer om hur tidigare forskning uppskattat konsekvenser vid olika mycket uppvärmning. Rapporten visar att det fortfarande finns en chans att kunna begränsa uppvärmningen till 1,5 grader – men bara om vi minskar våra utsläpp rejält inom de närmaste tio åren och satsar på att skydda våra ekosystem som kan ta upp och lagra koldioxid. Samtidigt ökar vårt utsläpp av koldioxid, även vårt behov av energi ökar, vilket kan leda till ökade utsläpp. Transporterna och flygtrafiken ökar globalt. En bortglömd faktor är båtrafiken som ligger på ännu större koldioxid utsläpp än flyget, även vid tomkörning vid hamnar är utsläppen höga från de större båtarna. Även vid rensning av båttankar sker omfattande utsläpp av diesel till havs, vilket är ett stort problem vid exempelvis Östersjön och Bottniska viken.

Här hittar du vårt pressmeddelande om rapporten.

I rapporten trycker IPCC på att det framför allt handlar om just utsläppsminskningar för att klara av begränsningen och att vi mycket snabbt behöver göra en helomställning av alla sektorer. Klimatpanelen menar att det finns en fara i att sätta sin tilltro till tekniker som handlar om att fånga in koldioxid från atmosfären, och understryker vikten av att satsa på att skydda och återställa naturliga ekosystem som skogar.

Hög tid för modiga klimatpolitiska beslut

Just nu finns det ett katastrofalt stort gap mellan vad världens regeringar planerar att göra och vad som behöver göras för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. De bidrag som presenterades vid Parisförhandlingarna, inklusive EU:s åtagande att minska utsläppen med minst 40 procent år 2030, skulle i bästa fall bara begränsa uppvärmningen till omkring 3 grader – det vill säga en global katastrof.

Nu måste världens länder använda rapportens slutsatser för att stärka sina klimatmål vid det kommande klimattoppmötet COP24 i december. Sverige har hittills varit pådrivande för att EU ska höja sitt klimatmål och minska utsläppen, och måste fortsätta vara det.

Rapport från Naturskyddsföreningen

Överskådlig bild över effekterna av klimathoten

En Värld i stor förändring

En 1,5 eller 2 grader varmare värld

Vid klimattoppmötet i Paris 2015 kom världens länder överens om att hålla temperaturökningen väl under två grader, med sikte på att begränsa den till 1,5 grader. Men även om vi lyckas med det kommer förändringarna i världen vara kraftiga. Några av de effekter forskningen tar upp vid en uppvärmning på 1,5 till 2 grader är:

Värmeböljor: Kring Medelhavet och i Sydafrika kan värmeböljorna förlängas med mellan en och en och en halv månad. I tropiska områden kan värmeböljorna komma att förlängas ännu mer – beräkningar tyder på att de kan bli två till tre månader längre. Det innebär att stora delar av till exempel Indien och Arabiska halvön blir obeboeliga utan hjälp av luftkonditionering under en stor del av året.

Torka och vattenbrist: I takt med temperaturhöjningen ökar också risken för torka och vattenbrist. Medelhavsområdet är ett av de områden som riskerar att drabbas. Om vi lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 – 2 grader beräknas det bli mellan 10 och 17 procent torrare där än det är i dag. Det gör det svårt att bedriva jordbruk i de redan i dag torrare delarna av medelhavsområdet. Lokalt, inte minst i Afrika, kan skördeminskningarna bli mycket större än så. De stora vetebältena i USA och Ryssland är också sårbara för ökad torka.

Översvämningar: Monsunerna i Sydasien beräknas bli starkare, med mer och kraftigare regn. Om medeltemperaturen ökar med 1,5 till 2 grader beräknas monsunregnen öka med 7 till 10 procent. Mer regn leder i sin tur till kraftigare översvämningar. Globalt beräknas omkring två miljarder människor beröras av översvämningar år 2050, jämfört med drygt 500 miljoner i dag.
 
Stigande havsyta: I en värld med 1,5 – 2 graders högre medeltemperatur än i dag beräknas havsytan stiga med mellan 40 och 50 centimeter till år 2100.
Det kan låta som en ganska liten förändring, men en sådan höjning skulle göra att omkring en tiondel av Bangladesh skulle hamna under vatten. 
Det finns också studier som talar om en betydligt kraftigare havsytehöjning, upp till två meter på hundra år.
 
Kraftigare orkaner: Orkaner får mer energi av varmare havsvatten. De allra kraftigaste orkanerna kan komma att bli vanligare.

Havsytehöjningen gör dessutom kuster mer sårbara för översvämning från höga tidvatten, stormar och orkaner. Låglänta delar av kuststäder, som Calcutta och Bombay i Indien eller Miami och New York i USA, kan periodvis komma att läggas under vatten.

Blekta korallrev: Korallreven är mycket känsliga för temperaturförändringar och riskerar att förvinna helt och hållet. Vid 1,5 graders uppvärmning riskerar 90 procent av världens korallrev att drabbas av blekning till år 2050. Blekning innebär att korallreven blir vita för att de små alger som lever i symbios med koralldjuren lämnar korallerna. För korallreven, som är bland de artrikaste och känsligaste ekosystemen på jorden, är blekningen livsfarlig. Pågår den under för lång tid dör korallerna. Vid två graders uppvärmning hotas alla världens korallrev, och därmed också alla de arter som lever just där.
 
Minskade skördar: En ökad koldioxidhalt kan till att börja med öka spannmålsskördarna. Men torka och vattenbrist har motsatt effekt. Vid två graders ökning beräknas veteskördarna i tropiska områden minska med en sjättedel.
Lokalt, inte minst i Afrika, kan skördeminskningarna bli mycket större än så.

Klimatflyktingar: Redan i dag tvingas mellan 15 och 20 miljoner människor om året att överge sina hem

Översvämningar hotar både vägnät, jordbruk, bostadsområden som industriell mark. Klimatet och dess förändring är människans yttre påverkan.

Sverige har redan en ökning på 1,5 grader!

Från en artikel av Aftonbladet:
Förra året var det fjärde varmaste som uppmätts på jorden. Samtidigt ökar temperaturen i Sverige mer än globalt.

– Ett stort problem med en ökande medeltemperatur är att extremväder blir mer förekommande, säger klimatanalytikern Jonas Allerup.
Sedan 1860 har temperaturen i Sverige ökat med 1,5 grad, vilket är högre än jordens genomsnitt som ökat med runt 1 grad.

– Vi ser tydligt en trend att det blir varmare i Sverige, vilket främst märks under vintern. Vi kommer se allt färre vita vintrar framöver, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.

Anledningen till detta är vår närhet till Arktis. Då istäckena drar sig tillbaka leder det till en ytterligare ökning av uppvärmningen.

– Isen är kall och ligger som ett lock över havsytan. En liten uppvärmning kan leda till att isen smälter, vilket i sin tur leder till att vattnet värmer upp luften ytterligare, säger Gustav Strandberg.

Ligger isen kvar reflekterar den solljuset, medan öppet vattnet i stället tar upp det.

Fler varma somrar

I regeringens klimat- och sårbarhetsutredning från 2017 framgår att temperaturen i norra Sverige kan höjas med så mycket som sju grader år 2080, jämfört med de temperaturer som rådde 1960–1990. Samtidigt så ökar sannolikheten för ännu en rekordvarm sommar, likt 2018, i takt med en ökad medeltemperatur.

Även Sverige drabbas av klimathoten

Vårt samhälle måste förändras

Naturfotografen Mattias Alexandrov Klum, 50, börjar sitt Vinterprat i P1 med en återblick in i Borneos regnskog. Det är en skog med argusfasaner och gibbonapor – en skog som mår bra.
Samtidigt konstaterar han att platsen har förändrats. Omkring 75 procent av växtligheten har skövlats i förmån för plantager med oljepalmer och andra grödor. Runt 30 procent beräknas ha skövlats illegalt.

Hotet mot Sveriges vatten
– När ekosystemen blir tippade känner vi konsekvenserna i form av översvämningar, torka och destabiliserade ekosystem och det är exakt det som händer nu. Vi kan inte skylla alla våra problem på Kina, Indien och Donald Trump. Att älskade Österskön tidvis är en ärtsoppa och att den slår världsrekord i bottendöd har inget med Kina, Indien och Donald Trump att göra, säger han i Vinter i P1.

Ett stort problem för svenska vattendrag är skadliga ämnen som spolas ner i landets toaletter, menar han. PCB, DDT, PFAS och läkemedelsrester riskerar att leda till förödande och kostsamma konsekvenser för hela befolkningen.

 

 

Bild på ett jordskred

Jordskred - Problem vid ökade nederbörd

30 november 1977 skakade marken under villasamhället i Tuve. Strax därpå gled hela området ner för sluttningen mot Kvillebäcken. Nio personer omkom, ett 30-tal skadades och 600 blev hemlösa då 67 hus krossades i en lerkrater i en av Västsveriges värsta skredkatastrofer någonsin.
Tuveraset var en följd av många dagars ihålligt regnande som gjort lerjorden mättad och är ett exempel på vad som kan komma som en följd av klimatförändringarna. Och värre kan det bli. För forskarna i FN:s klimatpanel, IPCC, är överens - vi står inför stora klimatförändringar.
- Det är osannolikt att de är orsakade av något naturligt. Det är en klart mänsklig påverkan på klimatförändringarna, säger Richard Klein, forskare vid Stockholm Environment Institute (SEI) och en av huvudförfattarna bakom den nya rapporten från IPCC.

"Svåra påfrestningar"
Enligt rapporten som SMHI tagit del av har koncentrationen av växthusgaser inte varit så hög som den är nu på åtminstone 800 000 år. De skriver att de globala utsläppen ökar så mycket att om ingenting görs och utsläppen av växthusgaser fortsätter kommer temperaturen att öka med fyra grader innan slutet av detta sekel.
- I Sverige kanske till och med sex-åtta grader, säger Richard Klein och fortsätter.
- Riskerna är mycket större än de potentiella fördelarna med höjda temperaturer.
Även Lars Bärring, forskare på SMHI tror att en framtid där medeltemperaturen höjs blir mörk.
- Vi kommer få svåra påfrestningar på ekosystem, jord- och skogsbruk. Det är ingen rolig bild som målas upp, säger Lars Bärring

Östersjön är drabbad, även detta är orsakad av klimatet, miljögifter mm.

Östersjön mår dåligt

Problem med Östersjön
Våra svenska hav är hårt drabbade av miljöproblem. Framför allt påverkas de, även långt utanför kusterna, av alla 85 miljonerna människor som bor inom avrinningsområdet. Intensivt jordbruk, tung industri, stora städer och mycket trafik ger ifrån sig både näringsämnen och gifter som slutligen hamnar i havet och orsakar skador på viktiga livsmiljöer. Hårt fisketryck och omfattande exploatering av kustområdena är andra allvarliga hot mot havsmiljön.
Sveriges tre stora havsområden, Bottniska viken, Egentliga Östersjön och Västerhavet, skiljer sig åt markant vad gäller biologiska, kemiska och hydrografiska förutsättningar. Det finns många miljöproblem som är gemensamma för de tre havsområdena, men även en hel del som skiljer sig åt. Miljögifter och näringsämnen följer med vattenströmmar mellan de olika områdena. Samtidigt är vattenutbytet mellan de olika havsbassängerna relativt litet, vilket kommer att ha betydelse för miljöproblemens spridning och vilken effekt miljöstörningen får i ekosystemet. Även uppvärmningen av haven via klimatförändringar hotar alla hav, vilket kan leda till fiskdöd och förändringar och skador i vattenlevande växter. Normalt rensar alger en stor del av koldioxiden, men skadas eller hotas den försvinner detta "filter" allt mer och spär på klimathotet.

Miljötillståndet i Bottniska viken
I Bottniska viken är miljögifter det största miljöproblemet. Längs kusterna har det sedan länge funnits många stora industrier, och miljögifterna transporteras även norrut med strömmar från södra Östersjön. De allra största miljögiftsproblemen finns i de södra delarna av Bottenhavet. Dioxinhalterna i fet fisk, såsom strömming och lax, överskrider EU:s gränsvärden för konsumtion, och även halterna av flamskyddsmedel och kvicksilver. Syrehalterna har försämrats i Bottenhavets djupvatten, vilket troligtvis beror på att syrefattigt vatten kommit in söderifrån.

När nya insekter etablerar sig ökar vår sårbarhet. Även ett varmare klimat gynnar många insekter, som därigenom blir fler.

Insekter skapar nya problem

Nya Insekter i spåren av Växthuseffekten
Fästingar kan sägas vara en av människans fiender.
Nu har forskare upptäckt en ny sorts fästing som spridit sig till Sverige och Danmark.
Just den här sorten kan vara dödlig för människans bästa vän, hunden, och den kan sprida sjukdomar även till människor.

Artikel från Göteborgs-Posten
Varmare klimat ger fler farliga insekter i Sverige. Mycket tyder på att ett varmare klimat kommer att gynna en rad olika blodsugande insekters utbredning – och därmed spridning av bakterier och virus. Risken bedöms som hög att exempelvis leishmaniasis, en dödlig parasitsjukdom, ska få fäste i Sverige.

I Sverige har vi redan kunnat se att klimatförändringarna fått hälsokonsekvenser, som exempelvis en ökande nordlig utbredning av sjukdomsspridande fästingar, skriver Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i en kunskapssammanställning.
Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se
Nya riskområden och nya riskperioder, som en förlängd aktiv säsong, förväntas för vektorburna infektionssjukdomar – det vill säga när ett djur överför ett smittämne till människa, djur eller växt. Flera allvarliga vektorburna sjukdomar som inte finns i Sverige idag bedöms kunna få fäste under detta sekel om de kommer hit.

Ett förändrat klimat ökar riskerna för utbrott av smittsamma sjukdomar, konstateras i rapporten Smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat av SVA, Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet. Men i viken grad? Vilka smittämnen utgör de allvarligaste hoten?

Prognoser
Enligt en del prognoser kommer en del flugpopulationer att öka med 240 procent, vilket innebär ökade problem med smittspridning.
Arter som tidigare inte funnits i ett område kan etablera sig vid ett gynnsamt klimat.
Högre temperaturer och förlängd aktiv säsong kan innebära kortare utvecklingstid från ägg till vuxen insekt, vilket i sin tur innebär snabbare populationstillväxt.
Ökad bitaktivitet kan bli en följd av att vektorernas ämnesomsättning ökar vid högre temperatur.
Redan ganska små temperaturökningar kan ge en kraftigt ökad celldelningen av virus i en vektor.
Högre förekomst av smittsamma sjukdomar kan innebära ett ökat behov av behandling med antibiotika och antiparasitära medel, som i sin tur kan ge upphov till ökad resistensutveckling hos mikroorganismer och parasiter.

Myggarter
I dagsläget finns i Sverige ett antal insektsarter som med stor sannolikhet skulle kunna bli kompetenta vektorer för flera av de sjukdomar som är särskilt besvärliga. Vi har 16 inhemska stickmyggarter - av vilka två är våra vanligaste och mest spridda myggarter - som i andra länder redan är eller misstänks vara vektorer för överföring av West Nile-virus mellan fåglar eller från fåglar till människor och hästar. 2010 skedde det största utbrottet hittills i bland annat Italien, Spanien och Portugal.
Virussjukdomen Krim-Kongo, en allvarlig febersjukdom som drabbar människor, sprids med en fästingart som inte fått fäste i Sverige. Men eftersom fästingen suger blod från fåglar kan den följa med flyttfåglar norrut på våren, och påträffas här med jämna mellanrum. Klimatförändringar kan ge upphov till gynnsamma förhållanden för denna fästing att etablera sig. I Klimat- och sårbarhetsutredningen från 2007 bedöms att de sjukdomar som har högst klimatrisk för människor är borrelia, badsårsfeber och visceral leishmaniasis, en dödlig, myggöverförd parasitsjukdom.
Forskarna betonar samtidigt att förståelsen av hur förändrat klimat påverkar smittsamma sjukdomar är komplex och kräver ett tvärvetenskapligt arbetssätt.
Eftersom många av sjukdomarna är zoonoser – smittsamma sjukdomar som kan överföras mellan djur och människa måste human- och veterinärmedicin ses i ett samlat perspektiv. I Sverige samarbetar nu olika myndigheter för att följa utvecklingen.

Insekter gör större skada i för dem gynnsammare klimat. Varmare klimatet, desto större risk för ökad mängd insekter.

Granbarkborre
Granbarkborren är den insekt som gör mest skada på våra granskogar. Den torra sommaren 2018 har lett till stora angrepp i framförallt södra Sverige. Under 2019 är det därför viktigt att skogsägare i drabbade områden inventerar sin skog löpande för att leta efter angrepp. De ekonomiska förlusterna är mycket stora.

Brokig Hundfästing Väntas öka och kan vara dödlig för hundar, den kan även sprida sjukdomar till människan.

 

USA hårt drabbad av Vattenbrist, de ljusa sandformande områdena på bilden har en gång varit höjden på vattenflödet.

Håller världen på att bli utan vatten?

”Rent färskvatten i tillräcklig mängd är ett grundläggande behov när det gäller hela mänsklighetens överlevnad, välfärd och socioekonomiska utveckling. Likväl fortsätter vi att bete oss som om färskvatten var en överflödande resurs som aldrig tar slut. Det är det inte.” — KOFI ANNAN, FN:S GENERALSEKRETERARE.

VID middagstid varje torsdag har under de senaste tusen åren en unik tribunal sammanträtt i den spanska staden Valencia. Dess uppgift är att lösa konflikter som gäller vatten.

Bönder som bor på den bördiga slätten vid Valencia är beroende av konstbevattning, och konstbevattning kräver mycket vatten — något som alltid har varit en bristvara i den här delen av Spanien. Bönderna kan vända sig till vattentribunalen varje gång de anser att de inte har fått det de har rätt till. Strider om vatten är ingenting nytt, men de blir sällan lösta så rättvist som i Valencia. Nu har problemen med vatten ökat i många områden och bristen blir allt påtagligare och svårlösta.

Brist på Djurfoder, Frukt och Grönsaker i USA
Hö det så kallade blålusern, detta gräs kräver mycket vatten för att växa och är ett vanligt foder som används i stort sett i hela USA, även en stor mängd exporteras över hela världen. Nu råder allt större vattenbrist i Kalifornien och Coloradofloden som förser området med vatten börjare sina. Hela USA är starkt beroende av detta område för viktiga skördar. Jordbruket täcker vårt behov av mat och är livsviktigt.
Hela Västra USA är drabbad av vattenbrist och problemen växer sig allt större. Vissa bönder har gett upp och hela landsbyar står öde. Kalifornien har alltid  varit viktigt med exporter av frukt och grönsaker världen runt, även stora ekonomiska vinster står på spel. Vissa av dessa området har tidigre slagit rekord i produkt intensitet av frukt och grönsaker, nu öde och tomma!

Larmrapporter:
 - Flera fall av malariamyggan i Tyskland. (Ja ni läste rätt, malariafall i Tyskland)
 - En geting som är känd under namnet ”mördargetingen” kan vara på väg till Sverige. Den kan äta uppemot 40 bin om dagen. Den är ett rovdjur, säger Preben Kristiansen vid Jordbruksverket, till Jönköpings-Posten.
Bin är redan kraftigt utsatta sedan innan, bin är mycket viktigt för pollinering av frukt mm.
 - ”De 20 varmaste åren som uppmätts har varit under de senaste 22 åren. Temperaturhöjningarna de senaste fyra åren har varit exceptionell, både på land och i haven”, säger WMO:s generalsekretare Petteri Taalas i ett pressmeddelande.
 - Forskarna tror att avsmältningen accelererar och att de flesta glaciärer i Alperna är borta om en tio-årsperiod.  - Haven har aldrig varit varmare och det innebär att havsnivån fortsätter stiga.
 - Vi ser inte ut att nå klimatmålen
 - Redan i slutet av förra året kom larmrapporter om de värsta angreppen av granbarkborre någonsin i Götaland. Då var läget ännu oklart för Värmlands del.
 - Regeringen överväger stopp för torskfiske i Östersjön. Detta efter nya larmrapporter om hur torskbeståndet minskar och hur torskar tycks tappa vikt och svälta.
 - Det tog tjugofem miljoner år att skapa världens djupaste, klaraste sjö. Det tar inte ens femtio år att förstöra den. Sibiriens pärla Bajkal med sitt iskalla vatten håller på att värmas upp. Det kan leda till att världens största sötvattenreserv förstörs.

 

Hans Vielhauer - Borås Djurambulans

djurambulans@comhem.se

Klimathotet ökar ständigt, dag för dag