Uppkomst till Drakar:

En förklaring till fenomenets uppkomst var tidigare att man i äldre tider funnit dinosaurieskelett, och att det utifrån det växt fram sagobildningar kring drakarnas eventuella förekomst. En annan förklaring, som hänvisar till den kinesiska draken, är att man förknippat varaner eller reptiler med dessa. Det förekommer drakar i flera kulturers mytologi.

Den västerländska draken är fjällig och kan ofta spruta eld. I många berättelser ruvar den på skatter eller äter jungfrur.

Vidare är den västerländska draken uppdelad i två typer: dels en heraldisk med vingar och som sprutar eld, dels en utan vingar i form av en väldig orm som har giftig andedräkt och oftast håller till i havet. På nordligare breddgrader är den sistnämnda den vanligaste. Drakar har magiska egenskaper.

Orangutangerna är de mest trädlevande av människoaporna. De tillbringar nästan hela sin tid i träden och gör ett nytt bo i träden varje kväll. Vuxna hanar är omkring 97 cm långa och väger mellan 60 och 90 kg. Honorna är omkring 78 cm långa och väger mellan 40 och 50 kg.

Välfödda orangutanger utvecklar vid cirka fyra års ålder en uppblåst dubbelhaka där denna lagrar aminosyror så att de skall kunna behålla och reparera muskelvävnad även under svälttider. Detta är unikt för orangutangen. Därför är orangutanger det djur som kan få störst dubbelhaka i förhållande till sin kropp.