Gåtor inom evolutionen

Higgs Boson, higgsfältet ger massa åt atomer

Vad är evolution?

För att kunna förstå evolutionen som berör levande varelser så måste man först förstå skillnaden mellan levande varelser och icke levande varelser.
Här är den vetenskapliga förklaringen till skillnaden:

Tillväxt
Allt levande växer. Djur slutar växa när de når vuxen ålder, medan växterna växer på obestämd tid för den tiden som är kvar av deras liv.

Respiration
Levande organismer har alla någon form av andning som utförs inom kroppen och regleras av sina egna kroppar.

Kopiering
Levande organismer kan reproducera sig själva. De lämnar sin genetiska information till sin avkomma, därigenom säkerställer de spridningen av deras art.
 
Rörelse
Icke-levande ting kan inte röra sig för egen kraft, medan alla levande ting kan flytta medvetet. Även växter, som tycks stationära, kan vända sig för att bättre nå i solen.
 
Miljöanpassning och svar
Icke-levande ting kan varken påverka eller anpassa sig till sin miljö. De kan ändras av externa krafter i sin omgivning, men bara levande ting kan ändra sina vanor eller ämnesomsättning att anpassa sig till omgivande förändringar.

Viktigt att veta
Allt runt omkring oss är uppbyggt av olika ämnen, som i sin tur består av mycket små partiklar som kallas atomer. Det finns bara omkring hundra olika sorters atomer, men dessa kan kombineras på oändligt många sätt och bygger på så vis upp alla de miljoner och åter miljoner olika ämnen som finns i vår värld. Atomer finns i levande varelser som i icke levande objekt.

Länge har det varit en gåta hur exempelvis en levande varelses atomer håller ihop och inte bara flyter omkring i en ospecifik massa, vad är det som binder samman atomerna?  Så att exempelvis det blir till en hund, katt eller människa? Kolatomen är den atomen som binder olika atomer till varandra, vilket skapar olika material som sten, vatten, eller levande vävnad. Det är dock fortfarande en gåta hur detta egentligen kan fungera då många ämnen är otroligt kompliserade i sin uppbyggnad vilket gör att man söker ytterliggare händelser som kan påverka. Higgsfältet ger elektronerna och kvarkarna en massa och dessa blir till de atomer som skapar en struktur.

Levande varelser anpassar sig ständigt till sin omgivning och drar nytta av den, det är detta som skapar evolutionen, detta gäller bakterier, svampar, växter och djur. Även om förutsättningarna ändras i omgivningen så klarar vissa arter av att anpassa sig till de nya förhållanden som råder, dock är det inte alla som är tillräckligt flexibla.

Hur fungerar evolutionen hos växter?

Hur fungerar evolutionen hos växter?

Idag vet vi mycket om hur evolutionen fungerar hos växter, svampar och djur mm. Men det finns dock grundläggande kunskaper som forskare ännu inte kan förklara. Redan som ung funderare jag ofta på hur egentligen växter kan lära sig att utnyttja sin omgivning för att sprida sina frön. En växt har ingen hjärna och normalt kan den inte förstå sin omgivning eller kommunicera med den, den har helt enkelt inte de redskap som behövs som syn, hörsel, känsel eller hjärna. Hur lyckas en växt att sprida sina frön med hjälp av vinden, insekter, däggdjur mm. Framförallt hur har den själv kommit på hur den skall göra? Det räcker inte bara med det, vissa växter skyddar sig mot angrepp av insekter/däggdjur med hjälp av törnar, eget tillverkat gift eller klibbiga vätskor.

Växter, svampar och djur lär sig av sin omgivning hur de skall överleva, vad som går att äta och hur man lockar till sig vissa arter för att sprida sin avkomma. De använder sig av färger, dofter och former. Vissa insekter döljer sig genom att härma blad och grenar.

Vandrande blad

Växter fångar insekter mm.

Mångfalden hos växter
Köttätande växter av släktet karnivora fångar insekter och små vattendjur och består av drygt 500 arter, vissa av dessa arter kan känna beröring för att fånga sitt byte. Hur kunde dessa växter utvecklas om de inte kan känna av sin omgivning och medvetet utveckla redskap för att fånga insekter och vattendjur? Fram till idag finns det inga svar på detta. Även om vissa forskare hävdar att miljontals år av evolution skapar förutsättningar för anpassning. Det som talar emot detta är att vi borde finna spår hos växter som skapar förutsättningar för att de kan känna av sin omgivning och därutifrån kan utveckla gifter, törnar mm. för att skydda sig. Men idag vet man inte hur detta egentligen går till, mer än att det fungerar hos växter.

Venusfälla

Jättebambu producerar sitt eget gift

Bambu är en av de växter som växer snabbast i världen – den kan växa mellan tre till fem centimeter i timmen. Man har tagit tid på en specifik bambu och fann att den växte 121 centimeter på ett dygn. Bambuskott är ätliga och används mycket i asiatiska maträtter. En liten varning kan dock vara på sin plats – eftersom jättebambuns skott innehåller giftet cyanid bör jättebambuskott undvikas. Detta gift är till för att skydda växten mot insekter, vissa larvar har utvecklat ett enzym som gör att de tål giftet.

Jättebambu

Evigt Liv och ålder på tusentals år.

Evigt liv:

Maneten Turritopsis nutricula, som bara är mellan fyra och fem millimeter stora, kan vara det enda djur i världen som hittat ungdomens källa. Den kan helt enkelt gå fram och tillbaka i livscykeln. Föds" på nytt. Om en fullvuxen manet är hotad kan den fästa sig själv på vattenytan i varma hav och förvandla sig till en liten klump. Från det stadiet ombildar sig cellerna till andra sorters celler. Nervceller kan bli muskelceller och muskelceller kan bli sperma eller ägg. Maneten "föds" på nytt.


Svampar kan bli flera tusen år gammal.
Svampar (Fungi) bildar vid sidan om djur, växter, protister och bakterier ett eget rike bland organismerna. Riket omfattar ungefär 100 000 kända arter. Svamparna räknades länge till växterna, men anses nu på grund av genetiska egenskaper vara väsentligt närmare besläktade med djuren. Denna släktskap till djuren syns bland annat i att svamparna liksom djuren lagrar sin energi i glykogen, till skillnad från växterna som lagrar energin som cellulosa. Förmodligen existerade svampar redan för 900 till 1 200 miljoner år sedan. Ett fynd ur 850 miljoner år gammal skiffer i Kanada tolkas ibland som svampfossil.

Största levande varelsen
Vad är så stort att det täcker­ en yta på 965 hektar, eller närmare 1 400 fotbollsplaner?
Svaret är världens största nu levande organism: en svamp som lever i Blue Mountains i östra Oregon. Detta kan jämföras med världens största nu levande djur, blåvalen, som kan bli 30 meter lång och väga 150 ton. Svampen är en art av honungsskivling (Armillaria ostoyae) och uppskattas vara 2 400 år gammal utifrån dess nuvarande växttakt, men den kan även vara betydligt äldre än så. Större delen av organismen befinner sig under jorden och frågan man ställer sig är givetvis hur man då kan veta att det rör sig om en enda svamp. Svaret är att man dels har kikat på DNA, dels har tagit prover från olika delar av svampen och lagt ihop dessa för att se om de växte ihop.

Hans Vielhauer, Borås Djurambulans

Honungsskivling

Maneten Turritopsis nutricula