Fjällräven minskar i antal

De stora djurens försvinnande rubbar hela ekosystemet!

Djur i det vilda:

Försvinnandet av de största djuren i toppen av näringskedjan är "Mänsklighetens mest genomgripande påverkan på naturen". Det skriver biologer från hela världen i en artikel om de globala ekosystemen i Science idag.
 

När ett stort rovdjur som till exempel ett lejon försvinner från toppen av näringskedjan får detta inte bara konsekvenser för antiloper och andra djur på savannen, utan effekter uppstår ända ner till vegitationen och hela ekosystemet rubbas.

Den här så kallade "Top down-effekten" kan enligt forskarna vara avgörande för så vitt skilda naturfenomen som sjukdomsspridning, omfattande skogsbränder och till och med klimatförändringar.

Lauri Oksanen, professor i växtekologi vid Åbo universitet är en av författarna till studien och menar att det är den mänskliga påverkan som gjort att många av de stora fiskarna och rovdjuren har försvunnit och att detta påverkar hela ekosystem mycket mer än vad man tidigare trott:

– Människan har sedan stenåldern varit med i spelet och förändrat ekosystemen på ett mycket dramatiskt sätt. Det är genomgående i hela världen. Och det är inte enstaka djur som har påverkats av oss, utan hela sättet som naturen fungerar, säger Lauri Oksanen.

Lauri Oksanan, som för tillfället är uppe i nordnorge och studerar tundrans miljö och ekosystem, uppmanar till att mer forskning och experiment görs för att förstå hela effekten av försvinnandet av de stora djuren som befinner sig i toppen av näringskedjan.

Försvinnandet av lejon och leoparder från savannen i södra Afrika har gjort att babian-bestånden ökat, tvingats närmare människor och på så vis överfört farliga parasiter till människor.

Ett annat exempel är de stora valarnas försvinnande som gjort att mindre plankton ätits upp, vilket i sin tur gjort att mindre kol bundits till djuphaven genom valarnas avföring. Och detta i sin tur, påskyndar klimatförändringarna.

För närvarande pågår den sjätte massutrotningen av djurarter på vår jord. Och det som skiljer den nuvarande massutrotningen av djurarter som pågår på vår planet, det är den mänskliga påverkan på stora fiskar, rovdjur och växtätare som alla är i toppen av näringskedjan i sitt ekosystem skriver författarna.

Någon som själv har sett konsekvenserna av försvinnandet toppredatorn varg i Sverige är Anders Angerbjörn, professor i ekologi vid Stockholms universitet. Han befinner sig för tillfället i Vindelfjällen och studerar fjällräven som nu är utrotningshotad bland annat på grund av att rödräven blivit mer förekommande.

– Rödrävar har ökat i antal delvis som en effekt av att toppredatorn vargen är borta. När vargen försvinner så ökar rödräven som dödar fjällräven, vilket i sin tur påverkar lemmelcyklarna.

Försvinner fjällrävar så ökar lemlar och andra gnagare i antal, vilket förändrar vegetationen på fjället.

– Det här påverkar rennäringen och kan till och med göra att trädgränsen ökar i höjd. Så tar vi bort vargen så kan vi till slut få en ökning av trädgränsen, säger professor Anders Angerbjörn.

Referens:
Estes J. A. et. al. Trophic Downgrading of Planet Earth. Science, Vol 333, Juli 15, 2011.
DOI: 10.1126/science.1205106

Våra husdjur betyder mer än man tror.

Hur viktiga är våra husdjur?

Djurens betydelse för människornas hälsa

Djurens betydelse för människornas hälsa har fått ökad uppmärksamhet under senare år. Ny svensk forskning visar att barn som under sina första år har haft kontakt med hund och katt, minskar risken för att utveckla astma och allergi. Sambandet är tydligare för hund än för katt. En forskningsöversikt om djur i vården inriktad på betydelsen av djur i vården av äldre skrevs redan 2002. Då var forskningen mindre omfattande än den är idag.
Andra forskningsöversikter har beskrivit naturens betydelse för hälsa, rekreation och psykisk hälsa samt betydelsen av en hälsofrämjande aktiv livsstil för äldre. Den sammantagna bilden är att det inte råder tvivel om att både naturen som helhet, trädgård och djur starkt bidrar till hälsa och livskvalitet hos gemene man.

Husdjurens betydelse i vår vardag
Många människor kommer dagligen i kontakt med djur på olika sätt. Djuren är livskamrater och för många också ett fritidsintresse som inverkar på livsstil och social miljö. Djurintresse kan vara grund för val av utbildning för den djurintresserade ungdomen. Hunden eller hästen kan vara del i rehabiliteringen av den svårt funktionshindrade.

Djur är också sällskap och en brygga till en social identitet,oavsett om djuret är enbart familjemedlem eller även fungerar som ett ”hjälpmedel”. Husdjuren delar vardagen med oss och de har vanligen kortare livslängd. Tillsammans med våra husdjur möter vi livets olika faser, födelse, åldrande och död. Djuren ger oss både glädje och sorg och kan vara viktiga stöd för att rusta oss att möta livet. Vilka hälsoeffekter våra husdjur har på oss människor är därför en komplex fråga.

Stressa ner med djur
Kontakt med djur minskar vår stress och gör oss också mer motståndskraftiga mot stress. Det kan man se på att pulsen, blodtrycket och cortisolhalter i blod och saliv sjunker. Tillsammans med djur känner vi oss lugnare, tryggare och det finns också studier som visar hur djur skapar glädje och förbättrar vårt humör. Förmodligen minskar djuren våra stressymptom genom en central stressreglerande mekanism inom oss. När systemet som minskar stress aktiveras, dämpas stressreaktionerna och organismen ”larmas av”. När vi inte längre är ”larmade”, träder systemet för återhämtning och återuppbyggnad in.

Beröring ger effekt
När vi klappar ett djur blir både vi människor och djuret lugnare. Det beror på ämnet oxytocin som frigörs vid behaglig beröring. Beröringen stimulerar välmåendet, gör oss öppna och positiva samt skapar utrymme för återhämtning och läkning i kropp och själ. Det kan i sin tur få fler positiva följder; att vi lättare söker kontakt med andra personer, vi blir nyfiknare, minns bättre och lär oss lättare.

Relation med särskild karaktär
Det speciella med relationen mellan människa och djur är att den bygger på en helt ordlös relation och samspel. Djuren uppfattas också som väldigt ärliga i sina reaktioner. När människor lever med ett sällskapsdjur blir relationen nära, intim och omvårdnande och sträcker sig över flera år. Den blir för några mer stabil över tid än relationer med en mänsklig partner. För den som blivit sviken av människor kan djuret vara den enda nära vännen och den enda som erbjuder fysisk kontakt. Det i sin tur innebär att djuret har en extra hälsofrämjande effekt för dessa personer och är en viktig del av deras vardag och familj.

Djurintresse stimulerar till rörlig vardag
Djur påverkar våra rörelsevanor på olika sätt. Hundens behov av rastning tvingar oss ut på promenader. Genomsnittligt går en hundägare i Sverige mellan 70 och 90 minuter om dagen och tillgodoser därmed det dagliga behovet av rörelse med hundens hjälp.
Hästen bär oss samtidigt som den påverkar rörelsen i våra kroppar. När vi sköter om hästar borstar vi, mockar och hämtar hästar i hagen. En ridskoleelev som tillbringar sin fritid i stallet har också en stor mängd fysisk aktivitet. Att sitta på en häst som skrittar motsvarar en lugn promenad, att trava innebär samma ansträngningsgrad som att jogga och att galoppera är som att spela i en fotbollsmatch. Katter och mindre sällskapsdjur har inte samma direkta påverkan på våra levnadsvanor och rörelsebeteende.

Intressegemenskap ger ett rikt socialt liv
Intresset för djur leder till att vi går med i föreningar, tittar på utställningar eller dras till andra sammanhang där djur förekommer. Det innebär att djuren påverkar både vår aktivitet och vårt sociala liv. Hundägare har många sociala kontakter via andra hundars mattar och hussar och människor som vill prata om hunden. Det finns studier som beskriver hur nyinflyttade hundägare snabbare lär sig hitta och få sociala kontakter i sin nya hemmiljö än icke hundägare.

Skrift utgiven av SLU, Västra Götalandsregionen

Hans Vielhauer, Borås Djurambulans