Djur - Människa

Cynodontia, däggdjurens förfader

Vad är gemensamt mellan djur och människa?

Djur och människan har mycket gemensamt, här nedan tar jag bara upp några enstaka exempel. Under 1900-talet var däggdjurens ursprung omstritt, men numera är de flesta zoologer övertygade om att alla däggdjur utvecklades från samma förfader.
Denna anfader fanns i djurgruppen med det vetenskapliga namnet Cynodontia, som tillhörde ordningen therapsider (tidigare betecknad som däggdjursliknande kräldjur) som skilde sig från de övriga medlemmarna av ordningen för cirka 260 miljoner år sedan. Detta är vårt släktskap med däggdjuren och vår gemensamma förfader, från däggdjuren sett. Vi har dock fler gemensamma förfäder längre tillbaka i tiden, ända från begynnelsen av liv på jorden.

Släktskapet Människa - Djur

Fakta om Djur - Människa

Ibland får man höra: De är ju bara djur.... Har människan tappat bort hela sammanhanget? Vi härstammar alla från djur. Djuren är en del av evolutionen, även vi hör till denna evolution. Människan och djur är flercelliga. Men det finns många andra flercelliga organismer, till exempel växter, svampar och till och med vissa bakterier. Människan och djur är heterotrofa, vilket innebär att de får sitt energibehov tillgodosett genom att ta upp energirika kemiska föreningar, med andra ord föda.

Vår länk till Djuren är mycket omfattande.

Människan utvecklades från djuren

Inre organ:

Människan är jämnvarm (homeoterm, "varmblodig"), i likhet med nästan alla andra däggdjur och fåglar. Det innebär att hon håller kroppstemperaturen nära nog konstant dygnet runt.

Människan och de flesta djur har en matspjälkningsapparat (mag-tarmkanal) för intag och nedbrytning av föda. Men det finns undantag, till exempel svampdjur och binnikemaskar. De flesta djur har nervceller och muskelceller. Undantagen är få, men svampdjuren saknar alltid dessa celltyper. Nervceller och muskelceller finns dock bara hos människan och djur, inte hos några andra organismer. De flesta djur har rörelseförmåga och kan förflytta sig. Det finns dock många djurgrupper som är fastsittande och saknar förmåga att förflytta sig, åtminstone i vuxet stadium. Larverna kan dock i regel förflytta sig. Även fastsittande djur har dock vanligen rörelseförmåga i någon del av kroppen med hjälp av muskelceller eller flimmerhår (cilier). Å andra sidan finns det organismer med förmåga att röra sig eller förflytta sig som inte är djur, till exempel vissa växter och bakterier.

Människan och de allra flesta djur är bilateralsymmetriska. Detta innebär att de har en framände och en bakände, en ryggsida och en buksida samt en vänstersida och en högersida. Framänden är oftast försedd med ett huvud. Dessa djur har ett enda symmetriplan ("spegelplan"). Högersidan och vänstersidan är nämligen spegelbilder av varandra. Vissa avvikelser från symmetrin kan dock förekomma, ett exempel är bålens inälvor hos ryggradsdjuren.

Hittills har vi kommit fram till många morfologiska egenskaper, som finns hos de flesta eller nästan alla djur och människor. Men vi har inte kommit fram till några morfologiska egenskaper, som karakteriserar alla djur/människor och inte finns hos några andra organismer. Det finns dock flera sådana så kallade synapomorfier. Alla djur och människor, men inga andra organismer, har i sin så kallade extra-cellulära matrix, mellan cellerna, trådformade proteiner som kallas kollagener. Kollagenerna bidrar till att ge vävnaderna mekanisk hållfasthet. Alla djur och människor har vissa typer av cellkontakter, som inte finns hos andra organismer. Sådana kontakter kan binda ihop vävnadscellerna eller hindra transport genom cellmellanrummen i ett cellskikt. Alla djur har med stor sannolikhet ett mer eller mindre klotformat embryonalt stadium som kallas blastula. Blastulan kan dock se olika ut hos olika djurgrupper. Det finns också grupper vars embryonala utveckling inte har studerats.

Människan utvecklades från djuren, redan de första djuren som levde på jorden är våra gemensamma förfäder, det var de som skapade själva livet på jorden, grundstenen som gav förutsättningar för att liv kunde utvecklas och skapa förutsättningar för den oändliga förgreningen och mångfalden av liv som vi ser idag i naturen.

Symmetri inom Biologin

Ålderdomen förenar oss

Gemenskap: Åldrande
 
Att bli äldre är ett resultat av samspelet mellan ärftliga faktorer och miljön. Åldrandet innebär en process – fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt.
Biologiskt åldrande är en naturlig del av allt liv, oavsett om man är människa, djur eller en växt. Varje art har sin maximal livslängd. Mänskligt åldrande sträcker sig från befruktningen till döden, så även hos andra levande varelser. Hos djur innefattar åldrandet en utsatthet för rovdjur, svårt att skaffa tillräckligt med föda mm. Men vissa djurgrupper skyddar även äldre individer inom gruppen, även skadade och sjuka djur kan få vård, exempelvis hos olika apor, elefanter, fiskar, valar mm.

Åldrings processen förenar allt levande.

Att fortplanta sig

Fortplantning, även förökning eller reproduktion, kallas det när djur, människor eller växter förökar sig och för livet vidare till en ny generation. Förökningen kan hindras av andra arter eller begränsade resurser.

Olika arter fortplantar sig på olika vis. Högre arter, såsom däggdjur inklusive människan, har sexuell fortplantning (även kallad könlig reproduktion) vilket oftast innebär att hane och hona parar sig och förenar sina gameter, det vill säga att hanen överför en enkel uppsättning av sina anlag till äggcellen, som också har en enkel uppsättning anlag, i honan. Därefter sker själva befruktningen vilket bildar en zygot. Zygoten delar på sig genom celldelningar, vilket ger upphov till en individ. Den nya individen får då en dubbel uppsättning anlag som är unik, det vill säga inte är exakt likadan som någon annan individs.

Fortplantning är en uråldrig gemenskap

Näringsbehovet är viktigt för allt levande

För att upprätthålla kroppsvikten krävs balans mellan intag och förbrukning av energi. Energiutgifterna består i huvudsak av två delar, basal energiåtgång för att hålla kroppstemperaturen och försörja organen med energi och energiåtgång till följd av fysisk aktivitet. Energibehovet bestäms av en rad olika faktorer som kön, ålder och grad av fysisk aktivitet. Det manliga könet har, beroende på större muskelmassa, vanligtvis större energibehov än det kvinnliga könet. Med stigande ålder minskar energibehovet. Det beror framför allt på minskad fysisk aktivitet, men också på minskad kroppscellsmassa. Detta är lika för djur och människor.

Växter tillgodoför sin näring via solen och markens mineralier eller exempelvis genom att fånga insekter. Även regnvatten kan innehålla näringsämnen eller få näringsämnen att lösas upp för att växten skall kunna godta dessa.

 

Näringsbehov gäller allt levande

Djur lär sig själva att arbeta med människan

Även gemenskaper av socialt agerande mellan djur och människa finns, där djuren själva har lärt sig att agera ihop med människan. Gemenskap: Att arbeta tillsammans

Den svartstrupiga honungsvisaren.

Djur drar nytta av människan

Vissa djur tar hjälp av människan för att få tag i föda, exempelvis en grupp delfiner som samarbetar med lokalbefolkningen som med hjälp av fiskenät fångar fisk som delfinerna jagar mot nätet, ett annat exempel är följande:

Det handlar om honungsjägare i Mozambique. De tar hjälp av den svartstrupiga honungsvisaren för att hitta bisamhällen. Människor leds till bisamhällen och kan rensa bon på honung medan fågeln får smaska på vaxkakorna. Det här förhållandet har troligen varit känt redan på slutet av 1500-talet, men det här är första gången som det på vetenskaplig nivå beskrivs exakt hur förhållandet ser ut mellan djur och människa i detta fall.
Fågeln sjunger med ett speciellt läte för att uppmärksamma honungsjägarna. Sången betyder ungefär: "Häng på! här borta finns honung".

Jägarna svarar fåglarna med sitt specifika läte som låter något i stil med "brrr-hm". Lätet kan de dessutom använda för att meddela fåglarna att "nu ska vi ut på jakt, hjälp oss!".

Det här är ett exempel på något som skulle kunna kallas för "ömsesidig kulturell evolution". Det är ett av få exempel där man lyckats visa hur vilda djur, tillsammans med människor, förenas i ett gemensamt mål.

Apornas Planet + Figur hälften människa, hälften hund

Filmbranschen och konstnärer berör människan och djur

Bild Vänster: Otaliga filmer visar människan i fantasi draman och dess agerande gentemot djur, exempelvis Apornas Planet, King Kong mm. Även skulpturer med olika tema berör vår gemenskap med djuren, där man framför ironiska skapelser och rena tankeställare.

Bild höger: Konsten berör, som exempelvis figurgruppen till hälften hund - människa
Text från Lunds Universitet med kommentarer från Hans Vielhauer
Konst och Film -Hans Vielhauer, Borås Djurambulans

Vänskap mellan människa och djur. (Engelska)