Vad är svårigheten att förstå fakta?

Skulptören Jason de Caires Taylor utförde en skulpturpark med 400 skulpturer under vatten, utanför Yucatanhalvön, i samband att miljön försämrades skapade det uppmärksamhet på problemen. Vilket påverkade befolkningen och media.

Var finns vår prioritet?

Jag har i flera artiklar försökt få uppmärksamhet på de stora globala problem vi står inför, vad händer runt omkring oss? Växthuseffekten, befolkningsökning, naturförstörelse, miljöflyktingar, ökat våld i samhället mm. Det är de problem vi idag står inför, med en acceleration som påskyndar allvaret och fördjupar hanteringen att nå lösningar. Idag lever vi utan att ta ansvar och utan att man tar tag i problemen.
Och varför är intresset så svalt ifrån allmänheten, budskapet når inte fram, var finns människors fokus och var finns insikten? Var finns VÅR SANNA BILD av verkligheten?

Verkligheten blir fel om man inte har insikten eller känner empati. (majs används vi tillverkning av etanol, som dels används som drivmedel för fordon, typ, etanolbränsle E85)

Vår skeva prioritet

Vad är det som gör att människor ignorerar och förminskar fakta? Var finns intresset?
Idrotten är idag en enorm maktfaktor som omsätter mängder med miljarder och trollbinder åter och åter miljarder människor, här finns allt man kan önska sig, spänning, underhållning och gemenskap. Intresset är ofattbar och sponsorer står i kö för att ge bidrag i alla dess former, här ligger största delen av intresset från företagen, men var finns deras insikt?

Företag betalar otroliga summor för att synas i idrottssammanhang, Nyhetssändningarna ägnar stora delar av sändningen med idrottsnyheter, tidningar är fulla sida efter sida med information om idrott. Mängder med specialkanaler på televisionen som bara ägnar sig åt idrott. Enorma resurser och tid ägnas hejdlöst åt idrotten. Men var finns fokus för våra problem?

Jag har absolut inget emot idrotten, men varför har den tagit så stor del av samhället? Fördelarna med idrotten finns där som gemenskap, hälsa och intresse. Om människan skulle ge en bråkdel av den tid och pengar för de stora problem vi alla står inför så vore jag tacksam, läs mina artiklar och se vad jag för något år sedan påstod som idag forskare håller med om. Allt bygger på en slutledningsförmåga enligt givna ramar och ett intresse för fakta, då kommer man fram till en förmodad verklighet. Den skrämmer mig och borde även ge ett intryck på er för framtiden delar jag med er.


Det är inte bara du utan dina barn och barnbarn som berörs, vakna upp och fokusera på de problem vi står inför. Lägg dina prioriteringar rätt, och hjälp till med att skapa en hållbar framtid. Du står inte utanför! Ditt agerande är viktigt, du är en del i hela maskineriet som skapar vår framtid och verklighet. Är du inte mån om att även kommande generationer får det bra och kan leva tryggt och hälsosamt?

Idrotten omsätter många miljarder

Ökat våld och oroligheter!

Ökat våld skapar rädsla och osäkerhet, maktmissbruk och korruption likaså. Även framtidens ökade problem med rent vatten, kraftiga stormar som skövlar skogar och brist på fisk och spannmål drabbar alla, vilket ökar risken för rädsla och osäkerhet. Befolkningsökningar som fodrar mer infrastrukturer och större produktion av föda. Vilket spär på växthuseffekten och skapar miljöflyktingar. Naturen tar stryk med ökade miljögifter och nedskräpning, massor med vilt som skadas av trafiken. Stora problem väntas av vår utrotning av djur som berör hela balansen i naturen, vilket kan ge mycket allvarliga följder, både till havs och på land. Vi måste börja prioritera! Vad är verkligen viktigt, vad behöver man prioritera!

Ökade flyktingar som flyr hunger och övergrepp ökar, men många länder tar inte sitt ansvar, i vissa länder ökar spänningen i form av främlingsfientlighet, men tänk på att dessa människor flyr bara för att de inte har något annat val. Det är jag som för många år sedan skapade ordet miljöflyktingar, något som ni kommer att höra om mycket i framtiden, detta är bara början.

Stora länder som USA kan vålla stora problem, om man bara lägger all fokus på sitt eget land, utan att samarbeta globalt, lösningarna kan bara nås med hjälp av alla länder! Strafftullar skapar bara obalans, ekonomiska problem och nu bryts avtal efter avtal, även viktiga miljöavtal bryts upp. Handelskrig väntas, om det inte går att hejda, vilket skapar arbetslöshet, ekonomiska problem och oro.

Spänningar ökar i hela världen

Vår framtid!

Vår framtid är kommande generationer som skall ta över efter oss, skall vi prioritera girighet och själviskhet? Eller skall vi börja bry oss? De är vårt framtida arv, skall vi föregå med insikt och aktivt verka för att de skall få bättre förutsättningar och en frisk planet att bo på?

 

De ÄR vår framtid!

Nu till Fakta!

Fakta om vad som kommer att hända:

Inledning:

Klimatförändringen är ett faktum och innebär bland annat att vi får mer extremt väder, till exempel längre och allvarligare värmeperioder eller värmeböljor, mer extrem nederbörd och längre perioder med torka.

Ökad värme:
Det som är negativt vid värme, är ökad förekomst av bränder då värme kombineras med torka, att värme kan leda till våld och upplopp. Ökad risk för bränder är dock något som tagits upp av Räddningsverket (2007) som simulerade hur skogsbränder kan förändras i ett klimat som är både varmare och torrare. Med en större andel lövträd i ett framtida klimat minskar t.ex. förnan på marken vilket minskar risken för brandspridning men vegetationen blir också rikligare vilket innebär att mer material kan fatta eld. En simulering gjord av samma författare (2007 visade att antalet brandriskdagar ökar framöver, med 50 % avseende högriskdagar i södra Sverige (fram till 2100). Brandsäsongen i södra Sverige kan även komma att vara året om. Vidare lyfts möjliga konsekvenser för infrastrukturen till följd av rök och brand t.ex. skador på el och teleledningar, master för mobiltelefoni och radio, samt att väg och järnväg kan få stängas av. I en genomgång av effekterna av en värmebölja i Sverige år 2010 framkom att ett stort antal bränder fick släckas i Skåne och Mälardalen till följd av torka och värme.

Det finns flera studier gjorda utanför Sverige som pekar på sambandet av våld, upplopp och allmän oordning vid värmeböljor.

Inom sektorn Kommunalteknisk försörjning lyfts elsystemets sårbarhet för värme, både vad gäller komponenter men även risken för överbelastning vid en värmebölja. Beträffande sektorn Jordbruk och livsmedel kan värme ge skador på grödor och djur, i synnerhet svin och kycklingar. Frysar och kylar kan fungera dåligt eller haverera med förstörda livsmedel som följd. Transportsektorn kan asfalt få sprickor och ”blöda” vid värme och järnvägsräls kan få solkurvor. Chaufförer som kör lastbilar och bussar kan få sämre uppmärksamhet när det blir för varmt i fordonen och flygplan kan behöva längre startsträcka/mindre last när luften är varm.
Under en värmebölja ökar belastningen på personal inom olika samhällsviktiga sektorer. Incidenter som uppstår i samband med en värmebölja kan kräva långvariga och påfrestande insatser för räddningstjänsten. Det kan vara skogsbränder men även andra incidenter såsom drunkningsolyckor, vattenbrist i djurstallar, evakuering av byggnader nära brandområden eller persontåg som blivit stående till följd av tekniska fel. Vid flera pågående incidenter samtidigt kan det uppstå svårigheter att få tag på tillräckligt med resurser, varpå prioriteringar mellan olika aktörer och platser kan behöva göras

Därför finns behov av att i ökad utsträckning skapa en förståelse för hur sårbart vårt samhälle är för just värme och vad vi behöver göra för att stärka beredskapen och anpassa oss till de förhållanden som kommer att råda.
Vidare har man utfört databeräkningar av värmeböljors konsekvenser via en rad olika databaser vilket resulterade i en mängd träffar, varav de flesta handlade om effekter på hälsan p.g.a. värme (dödlighet och sjuklighet).
I detta område framkommer risk för hudcanser, hjärtsvikt, koma och ökade antal av skadliga nya insekter som vållar giftangrepp mm.

Jag skriver detta år 2018, den 20 Juli, vi upplever de värsta skogsbränderna någonsin, totalt minst 50 bränder samtidigt, varav 4 storbränder. Förlorad skogsmark uppfattas till ca 680 miljoner kroner, men branden väntas pågå, i denna summa är bara skogsmarks värdet inneräknat, inte nerbrunna fastigheter, eller kostnader för brandkår, militär, civilförsvar mm mm. Troligtvis kommer kostnaden ligga över en miljard kronor och väntas stiga. Otaliga djur dödas av branden och ekonomiska värden i form av skog och fastigheter är skyhöga. Sverige måste börja förbereda sig för att bränder i den här skala kommer att bli vanliga. Sönderbrända åkermarker med skadade grödor är även de vanliga, brist på vatten gör att elpriser stiger. Brunnar sinar och landet befinner sig i katastrofläge. Bidragande orsaker till lång värmebölja orsakad av växthuseffekten. 

Ökade skogsbränder som förintar träd, växter och djur. Även byggnader i samband med skogsområden är hotade.

Fler aspekter som påverkar av värmeböljor

Finansiella tjänster och massmedier:
I litteratur som skrivits utanför Sverige nämns att stora servrar och datacentraler kan få problem med kylning vid värmeböljor (Trade Union Congress) I Sverige har Post och telestyrelsen (PTS) gjort en risk och sårbarhetsanalys för sektorn elektronisk kommunikation år 2011, och där nämns att klimatologiska och metereologiska fenomen som klimatförändring, värmeböljor och torka är ett hot mot sektorn och vidare att hårdvara kan påverkas av för höga temperaturer.

Dricksvatten, avfall och avlopp:
Problem med råvatten, både vad gäller kvalitet och mängd, har uppmärksammats i flera studier gjorda utanför Sverige som en konsekvens av värmeböljor och då också i kombination med torka (Benzie m.fl., 2011, Trade Union Congress)
Inom Sverige tar bland annat Bergmark upp problematiken med att värmeböljor i samband med uppehåll kan ge torka som får effekter på vattentillgången och kan orsaka vattenbrist. Redan idag finns problem med sinande brunnar under den senare delen av sommaren i de sydöstra delarna av landet. I framtiden kan den problematiken bli vanligare och åtgärder för att spara vatten kan komma att behövas och i vissa fall behöver vattentäkter ersättas.

Uppgifter från Västra Götalands Län, Statens folkhälsoinstetut samt Klimat och sårbarhetsutredning

Skadade och uttorkade skördar

Problem av värmeböljor i Europa

Problem utomlands:
Klimatförändringen börjar märkas konkret också i vår världsdel. Den utdragna värmeböljan med svår torka som följd hotar lantbruket på många håll i Sydeuropa.

Lantbrukare betecknar läget som katastrofalt.

Problemområdet sträcker sig från Nordafrika ända till Paris breddgrader, och många lantbrukare befarar att klimatförändringen gör det omöjligt att försörja sig på yrket i fortsättningen.

I västra Frankrike är vattennivåerna på den lägsta nivån sedan 1976 och människor ombeds att hushålla med vattnet.

Det har införts allmänt förbud mot att exempelvis fylla simbassänger och tvätta bilar. Också lantbrukare har fått restriktioner i fråga om bevattning.

Värsta torkan på 50 år

Också Spanien och Portugal upplever sin värsta torka på ett halvt sekel. Skördarna för flera grödor ser ut att bli små och bönderna gå mot ett ekonomiskt uselt år. I Italien och Spanien beräknas spannmålsproduktionen rasa med över 60 procent. I Italien produceras bland annat mycket durumvete. EU-kommissionen har redan meddelat att spannmålsskörden inom unionen kommer att minska kännbart på grund av torkan i söder.

De två nämnda länderna hör också till världens ledande olivoljeproducenter.

Unga olivträd dör utan bevattning. Också produktionen av mandlar och olivolja hotas av torkan, särskilt i Italien där producenter på många håll för första gången någonsin tvingats vattna olivträdsplantor för att de inte ska dö. Trots bevattningsåtgärder räknar lantbrukarna med en produktionsminskning på 50 procent i fråga om olivolja. Vad gäller mandlar beräknas skörden bli 23 procent mindre än i fjol. Förutom att de minskade skördarna står bönderna dyrt kommer också konsumenterna att drabbas i form av höjda priser.

Vetenskapliga rapporter gör gällande att dylika värmeböljor kommer att bli allt oftare återkommande i Europa i och med klimatförändringen.

Många lantbrukare i Europas sydliga delar oroar sig för om det finns en framtid inom branschen - vilket också många odlare i norr gör, dock av olika orsaker.

Ökade värmeförhållanden i Europa

Övrigt - Jordbruk och insjöar

Jordbruk
I den uppskattning som gjorts i Finland av klimatförändringens effekter nämns värmeböljor som ett problem vid fiskodling med fiskdöd och minskad tillväxt som resultat (Minstry of Agricultural and Forestry, 2005). 
I studier som tagits fram inom Sverige nämns t.ex. de kraftiga regnskurar som kan uppkomma vid värmeböljor som ett problem för vissa grödor när de mognar framöver, sådana skurar under skördetiden för ärtor och bönor kan resultera i sönderslagna skidor. Vidare nämns att värme i samband med torka kan göra att bevattning försvåras vilket kan förstöra skördar av känsliga grödor.
Beträffande husdjuren kan fler värmeböljor ge värmestress för svin och fjäderfä som inte kan svettas och som därför blir värmestressade vid lufttemperaturer strax över 30 grader. Det påpekas att ett elavbrott under en värmebölja snabbt kan ge mycket hög dödlighet i fjäderfäbesättningar om inte stallarna ventileras, djuren kan börja dö inom någon timme.
Vattenförhållandena är avgörande för grödors etablering, tillväxt och den skördande produktens kvalitet. Värme i samband med torka och vattenbrist kan försvåra bevattningen och leda till att känsliga grödor förstörs.

Insjöar
För vissa fiskar kan värmeböljor vara negativt, insjööringen trivs t.ex. inte i vattentemperaturer över 22 grader och torka i samband med värmebölja kan påverka laxvattendrag i södra Sverige negativt. I sjöar kommer ökad sommartemperatur att innebära en kraftigare utvecklad temperatur skiktning och att sjöarna blir temperaturskiktade under längre tid. Det kan leda till ökad risk för syrgasbrist och svavelvätebildning i bottenvattnet sommartid vilket kan påverka fisken.

Nederbörd i Sverige

Nederbörd
Nu har SMHI sammanställt temperatur- och nederbördsdata för perioden 1991-2016, och i denna text redogörs för vilka förändringar som skett i temperatur och nederbörd. Resultaten presenteras i kartform för de fyra årstiderna och för hela året. En liknande sammanställning har tidigare gjorts för perioden 1991-2011, och denna sammanställning har nu kompletterats med ytterligare fem år med data.
Klimatförändringarna kommer att påverka hela samhället och få effekter för olika ekosystem och samhällssektorer.
Följande hör till effekter att vänta:
•Ökad nederbörd i hela landet. En generell nederbördsökning väntas i hela landet. Även antalet tillfällen med intensiv nederbörd väntas öka. Mest väntas nederbörden öka i norra och västra Sverige. I fjälltrakterna kan nederbörden öka med uppemot 25 procent. Det betyder ett stort tillskott av vatten i ett redan i dag nederbördsrikt område.
•Ökat risk för översvämningar. Ökad nederbörd och mer intensiva regnfall ökar risken för översvämningar.
•Vattenbrist och torka i södra Sverige. Förändringar i nederbörd liksom ökad avdunstning kan leda till ökad sommartorka i södra Sverige. Samtidigt väntas antalet skyfall bli fler och öka i intensitet även i södra Sverige.
•Temperaturzoner flyttar norrut. Växtperiodens längd beräknas kunna öka med mellan en och två månader i hela landet utom längst i söder där ökningen kan bli uppemot tre månader.

Med ökad nederbörd ökar även åskväder

Arter påverkas

Naturmiljön ställs inför nya förutsättningar. Visserligen kan Sveriges växt- och djurvärld berikas med en rad sydliga arter, men samtidigt trängs nordliga arter undan. Svenska fjällens samt Östersjöns växt- och djurliv bedöms särskilt känsliga för effekterna till följd av klimatförändringen. Risk för höga flöden

Antalet dagar med kraftig nederbörd ökar under vinter, vår och höst i större delen av landet. Ser man till de intensivaste regnen är det fråga om betydande ökningar. Det innebär att avrinningen ökar i större delen av landet, mest i väster med risk för ökade flöden i vattendrag.

Den ökade översvämningsrisken drabbar framför allt bebyggelse, vägar, järnvägar, och VA-system. Dricksvattenförsörjningen riskerar till exempel att slås ut genom förorening av vattentäkter eller genom ledningsbrott.

Information från Naturvårdsverket

Vad man inte berör i rapporten är följande: Viltvuxna växter och grödor kan beröras av omfattande röta i rotsystem på grund av högre fukt i marker. Även större vattenmättnad av mark kan öka risken för rotvältor då träd kan välta av ostabilitet i markytan redan vid måttlig vind. Omfattande jord och sandras ökar tack vare större mättnad av markförhållanden, detta kan medföra att stora sluttande områden rasar samman med träd och hus. Stillastående vatten kan utveckla en rad av farliga bakterier och alger, även större mängd av insekter som lever i dessa vattendrag ökar.

Kraftiga och hårda regnfall kan även skada grödor, även ökning av hagelskurar skadar grödor och övriga växter. Även ökade blixtnedslag som skadar djur och människor, även risken för skogsbränder orsakade av blixtnedslag blir fler. 

Hans Vielhauer, Borås Djurambulans

Stillastående vatten, en grogrund för alger, insekter och bakterier