Växthuseffekten!

Nu börjar vi se vår påverkan på planeten och hur allvarlig den kommer att bli, detta är bara början av växthuseffekten! När skall människor äntligen vakna upp och förstå allvaret? Ännu finns det människor som trots all information står helt ovetande med händerna i byxorna, Väkthuseffekten är ju bara skrämselpropaganda menar dessa.... Vakna upp!

Växthuseffekten smälter ismassor

Vad är klimatförändringen?

Solens strålar värmer upp jorden. En del av den värme som jorden då i sin tur ger ifrån sig, absorberas av koldioxid, metan och vattenånga i atmosfären. Temperaturen i atmosfären stiger. Det är dessa atmosfäriska gaser som kallas växthusgaser.
Mängden växthusgaser i atmosfären ökar främst genom förbränning av fossila bränslen. En förstärkt växthuseffekt leder till ökad temperatur på jorden. Under de senaste 100 åren har den globala medeltemperaturen ökat med ca 1 grad. Sexton av de varmaste åren sedan mitten av 1800-talet har infallit efter 1995. De tre högsta värmerekorden har infallit 2014-2016, där varje år överträffat det tidigare.
 
FN:s klimatpanel (IPCC) uppskattar att jordens medeltemperatur kan öka med 2,0 till 4,5 grader de närmaste 100 åren. Spannet i bedömningen rymmer bland annat olika antaganden om utsläppens utveckling. Temperaturen bedöms öka mer mot polerna än för jorden i snitt.
Det kan till en början vara rätt så trevligt med lite varmare klimat, men en temperaturökning på några grader kan leda till stora effekter på jordens ekosystem.

Växthuseffekten och vår påverkan

Problem/orsaker

Halterna av växthusgaser ökar i atmosfären och förstärker den naturliga växthuseffekten. Den gas som framför allt bidrar till att vi får en förhöjd växthuseffekt är koldioxid. Atmosfärens koldioxidhalt är i dag cirka 40 procent högre än den var för 200 år sedan.
 
Koldioxid frigörs vid all förbränning av organiskt, det vill säga kolhaltigt material. Så länge veden var människans viktigaste bränsle förblev hennes inverkan på luftens koldioxidinnehåll liten. De stora mängder koldioxid som tillförs atmosfären från andra källor än naturliga processer kommer framför allt från förbränning av fossila bränslen: kol, olja och naturgas. Detta kol ingår inte på kort sikt i det naturliga kretsloppet utan höjer därför koldioxidhalten i atmosfären. Även industrin medför stora koldioxid utsläpp, exempelvis stålindustrin, även jordbruket släpper ut mängder med koldioxid.
 
Förbränning av biobränsle (till exempel ved eller biogas) ger också koldioxid, men den koldioxiden har tagits upp från atmosfären när biobränslet växte, och skulle ändå ha frigjorts om biobränslet förmultnat. Nytt biobränsle kommer också att växa upp i det förbrukades ställe. Detta kretslopp gör att förbränning av biobränsle inte ger något nettotillskott av koldioxid till atmosfären.
En stor del av koldioxidutsläppen kommer från trafiken. Bilarnas katalysatorer har dessvärre ingen effekt på koldioxidutsläppen från trafiken.
Omfattande skogsavverkning, mestadels i tropiska områden, kan också öka koldioxidhalterna i atmosfären, eftersom träd och andra gröna växter tar upp koldioxid ur luften för sin fotosyntes. Dränering av våtmarker och andra förändringar i markanvändningen har också bidragit till att öka tillförseln av koldioxid till atmosfären, och ökningen av koldioxid i atmosfären skulle vara ännu större om inte en stor del av koldioxidutsläppen togs upp av havet.
 
Koldioxiden i atmosfären sprids globalt och har lång livslängd i atmosfären. Om några hundra år kommer fortfarande en del av den koldioxid som vi hittills har släppt ut att finnas kvar och bidra genom en ackumulativ effekt. Vi lägger hela tiden ny last på gamla bördor.
Växthuseffekten förstärks ytterligare av att atmosfären också tillförs helt nya växthusgaser, framställda av människan. Dit hör framför allt vissa fluorhaltiga ämnen, däribland HFC (föreningar av väte, fluor och kol). HFC utnyttjas numera i stället för freoner (CFC) i bland annat kylskåp och i frysar.
Den viktigaste orsaken till den förhöjda växthuseffekten är utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen.

Värme påverkar mer än man tror

Oansvariga politiker utan insikt!

2017 blev året då USA fick en president som gjorde till sin uppgift att plocka bort klimatfrågan från den politiska agendan. Men att Trump strukit klimatet från listan över nationella säkerhetshot förändrar inte verkligheten. Och verkligheten var att år 2017 slogs alla rekord när det kommer till allvarliga naturkatastrofer som drabbat USA.

År 2018 slår alla rekord när det gäller värmeböljor, vilket orsakar torka, som medför foderbrist för tamboskap men även en redan påfrestad verklighet för humlor och bin då blommor inte växer i samma omfattning, dessa är otroligt viktigt för pollineringen av grödor och frukt. Ismängden smälter snabbare än någonsin, vilket gör att isbjörnar hungrar ihjäl på grund av brist på bytesdjur, frusen mark tynar upp vilket medför att stora mängder metan släpps ut i atmosfären, detta medför att växthuseffekten snabbas upp ytterligare! Stora och kostsamma skogsbränder härjar på många platser i Sverige. Grundvattennivån ovanligt låg, vissa brunnar sinar, vattenmängden minskar vilket medför minskade kraft för vattenverken, detta medför höjda elpriser, mm.

Omfattande skogsbränder i Sverige år 2018

Växthuseffekten förstärks

Alla gaser som finns i luften är i stort sett genomskinliga för ljus. Ljuset från solen tar sig därför nästan obehindrat ned genom atmosfären. En hel del av solljuset absorberas, "sugs upp", av mark och vatten och omvandlas till värme. All denna energi sänds sedan tillbaka från jordytan ut mot rymden, men inte i form av ljus utan i form av värmestrålning.

Atmosfären består till nästan 99 procent av syre och kväve, och båda dessa gaser släpper fram värmestrålning, även kallad infraröd strålning, lika lätt som de släpper fram ljus.
I mindre mängder innehåller luften också gaser som delvis är ogenomskinliga för infraröd strålning. Dessa gaser fångar upp (absorberar) en hel del av värmestrålningen från jordytan. Den värmestrålning som absorberats skickas snabbt ut på nytt, men inte bara mot rymden utan i alla möjliga riktningar, även tillbaka mot jorden.
 
Värmeenergin i retur från atmosfären
Mycket av den värmeenergi som jordytan har försökt bli kvitt genom att stråla ut den mot rymden kommer på så sätt i retur från atmosfären. Jordytan tar alltså emot energi inte bara från solen utan också från luften, och den blir därför betydligt varmare än den skulle ha blivit om luften inte hade funnits.
Det är denna extra uppvärmning som vi kallar för växthuseffekten – atmosfären håller kvar värmeenergin från solen ungefär som glasväggarna håller kvar värmen i ett växthus. De gaser som fångar upp värmestrålning och därmed bidrar till växthuseffekten kallas växthusgaser.

Jorden innesluten i ett växthus, ett exempel hur det grafisk kan visa på växthuseffektens påverkan på jorden

Växthuseffekten upptäcktes för 200 år sedan

Växthuseffekten upptäcktes redan 1824 av den franske vetenskapsmannen Jean-Baptiste Joseph Fourier, som insåg att atmosfären håller kvar energin från solen.
 
Forskare varnar för klimatförändringar som skapats av människan
År 1864 visade den irländske fysikern John Tyndall att växthuseffekten framför allt beror på vattenånga och koldioxid.
Nästa steg mot nutidens klimatvetenskap togs 1896, då den svenske kemisten Svante Arrhenius bestämde vattenångas och koldioxids förmåga att ta upp och avge infraröd värmestrålning.
Han beräknade också hur mycket temperaturen på jorden ändras vid olika koncentrationer av koldioxid och blev 1904 först av alla att varna för klimatförändringar som skapats av människan.

Nya rekord slår ut varandra, här ett exempel från 2012

Detta är bara början

Det tragiska i detta är, att det bara är början, vi MÅSTE agera. Vi som vill starta Fantasy and Fact är medvetna om riskerna och ser möjligheter i att informera och agera för en bättre framtid!

Högre temperaturer, Torka, Höjda havsnivåer, Dimma och Smog, Höjda Matpriser, Smältande Glaciärer och Döende djurarter!

Verkligen är inte alltid optimistisk!

När vi äntligen vaknar upp och ser verkligheten som den är, så förstår vi allvaret!

Höjda matpriser, sinande brunnar, större skogsbränder, tågförseningar på grund av värmepåverkan av räls, sämre luft, högre värme påverkar hälsan, typ hjärtattacker, hudcanser mm, landmassor försvinner på grund av höjda havsnivåer, okända djurgrupper etablerar sig i vårt närområde, typ nya brännmaneter, giftiga insekter, utdöende humlor och bin, vilket medför katastrof för matproduktionen, höjda elpriser, höjda risker för drunkningsolyckor, grödor som inte tål den höjda värmen, höjda flygpriser, starkare oväder, som exempelvis åskväder, hagelskurar som orsakar skador på grödor, rasrisker på vattendränkta marker, större risk för röta bland grödor, stillastående vatten kan orsaka ökande mängd mygg och bakterier, risk för minskning av fisk på grund av ökad värme i haven och sjöar, ökad algblomning, global minskade mängd av djur och växtliv mm

Hans Vielhauer 

 

Växthuseffekten kommer snabbare än man trott

Nya larmrapporter!

Artikel 2018 08 07
Värmen kan göra Jorden till ett växthus
Den globala uppvärmningen riskerar att föra in jordens atmosfär i ett växthusliknande tillstånd, eller "hothouse earth". Det skriver forskare i en ny studie från bland annat Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. (Har de kommit på det först nu!)
Författarna konstaterar därför att det är nödvändigt att kraftigt påskynda övergången till en utsläppsfri världsekonomi. Förutom en minskning av koldioxid och andra växthusgasutsläpp krävs bland annat att man förbättrar och skapar nya biologiska koldioxidsänkor.
För närvarande ligger den globala genomsnittstemperaturen på lite mer än en grad över förindustriella nivåer och stiger med 0,17 grader per decennium.
– Vad vi ännu inte vet är om klimatsystemet kan "parkeras" nära två grader över förindustriella nivåer, i enlighet med Parisavtalet. Eller om det, när det en gång har gått så långt, kommer att glida in i ett tillstånd av "hothouse earth", säger forskaren Hans Joachim Schellnhuber enligt ett pressmeddelande.

Även om alla länder minskar utsläppen av växthusgaser är det svårare att hålla den globala uppvärmningen under 1,5-2 grader än man tidigare trott, enligt den internationella studien som publiceras i Proceedings of National Academy of Sciences (PNAS).
Tillståndet kan innebära en temperaturökning på 4-5 grader och en förhöjd havsnivå på 10-60 meter.
 
Kommentar inom parentes av Hans Vielhauer

Mildare vintrar, något som vi kommer att uppleva i framtiden

Mildare Vintrar

Om tjugo år har stora delar av Sverige glömt hur man åker skidor och Vasaloppet är ett minne blott.
Det tror tv-meteorologen Pär Holmgren.
- Snögränsen är ett av tydligaste exemplen på att vi får ett varmare klimat.
Mörker, regn och flera plusgrader. Vintern lyser med sin frånvaro ändå upp till västerbottniska fjällen. Och inte ser framtiden ljusare ut för snöälskare. Snögränsen flyttar sig obönhörligen norrut. - Det är en av de känsligaste parametrarna i klimatet. Man behöver bara titta på skillnaden mellan en normalvinter i Skåne och i norra Sverige. Det är först när det finns snö som det blir riktigt kallt, samtidigt måste det vara kallt för att snön ska ligga kvar. Det är lite som med hönan och ägget, säger Pär Holmgren. De som bor i Mälardalen är vana vid att vintern växlar mellan perioder med barmark och perioder med snö. Men i framtiden blir snön en alltmer sällsynt gäst dessa breddgrader, enligt Pär Holmgren.
Färre kalla vintrar
- Vi kan mycket väl ha kalla vintrar även om 10-20 år, men statistiskt sett kommer de att bli färre. Pär Holmgren befarar att Vasaloppet inte överlever sitt 100-årsjubileum 2022. - Det blir besvärligare att arrangera och färre och färre kommer att vara intresserade av att åka skidor när vintrarna blir sämre. Den unga generationen, i alla fall de som bor söder om Stockholm, kan knappt åka skidor i dag. Om tjugo år kommer inte många att vara intresserade av Vasaloppet. Fjällindustrin klarar den snöfattiga framtiden bättre, även om säsongerna blir kortare, tror Pär Holmgren. - Det är betydligt lättare att göra en pist åkbar än att köra mängder med snö till Vasaloppet.
Växthuseffekten förstärker
Det har alltid funnits svängningar i klimatet - men enligt Pär Holmgren går den nuvarande uppvärmningen för fort för att ha naturliga förklaringar. - Det stora problemet är att om vi förstärker de naturliga förändringarna med växthuseffekten så sätts ännu fler processer i naturen i gång.
Artikel från 2018 08 07

Hans Vielhauer, Borås Djurambulans