Moder Jord

 

Jorden är den enda platsen i universum vi vet att det finns liv på. Livet trivs på jorden på grund av att planeten befinner sig i det som astronomerna kallar solsystemets beboeliga zon.
Det är därför inte för varmt eller för kallt som på de andra planeterna i vårt solsystem. Här finns luft och vatten för växter, djur och människor. Växterna ger oss föda och kan hjälpa oss om vi blir sjuka, den ger oss byggmaterial och filtrerar vår känsliga atmosfär.

Vatten är livsviktigt och släcker vår törst, den hjälper oss att sköta vår hygien, den är viktig för att odla våra grödor,  redan idag är rent vatten en bristvara på vissa platser. Med hjälp av solen får vi energi, ljus, värme och liv. Vi får allt vi behöver av vår planet, allt ingår i en symbios. Det är tack vare Moder jord och solen som allt liv finns!

Det är därför vi kallar henne Moder Jord, hon uppehåller liv och får allt att fungera, men vi måste samtidigt förstå värdet av att skydda och bevara jorden. Det gäller inte bara för oss själva utan för allt annat som lever på jorden. Denna vackra planet, med mängder av underbara platser från norr till söder, med en storslagen natur och en ofattbar mångfald av djurliv. Hon kryllar av liv som trivs i alla de olika nischerna som skapar liv. Hon har varit ett hem för växter och djur under en mycket lång tid. Men nu hotas hon av oss människor, som inte inser hur viktig hon är. Alternativen ger många biverkningar.

Växthuseffekten förstärks och utvecklas till något som gör att jorden inte längre kan kvarhålla den viktiga mångfalden utan allt skenar iväg i ett kaos, med allt för hög värme, oväder som jorden aldrig har skådat, massutrotelse av människor, djur och växter.

Vårt hem Jorden

Vår viktiga planet Jorden

Den beboeliga zonen är det avstånd från solen där yttemperaturen på en planet är sådan att det kan existera flytande vatten. Det är dock inte endast avståndet till solen som är avgörande. Planeten ska också ha en atmosfär som kan ge ett passande tryck för att vattnet ska kunna vara flytande. Det har jorden.
 
Jordens atmosfär håller fast värmen
Atmosfären, med sin naturliga växthuseffekt, hjälper till att behålla värmen från solen på jordens yta, samtidigt som den skyddar mot skadlig strålning från solen och rymden. Därför är jordens yta väl anpassad för liv. Jorden har en kärna av järn och en yta av sten.
 
Vad består jordens inre av?
Jorden är precis som andra stenplaneter uppbyggd med en kärna av järn och andra metaller omgiven av lager av bergsarter. Uppdelningen uppstod när jorden precis hade skapats och fortfarande var flytande. De tunga ämnena föll till botten, det vill säga jordens centrum och de lättare ämnena stannade på ytan. Delar av jordens kärna är flytande och här skapas jordens magnetfält av elektriska strömmar.
 
Livet fanns på jorden nästan från starten
Det äldsta liv som forskarna har funnit spår av på jorden är 3,6 miljarder år gammalt. Vid den tidpunkten var jorden ca en miljard år gammal. Forskarna vet inte hur livet uppstod. Några forskare menar att frön till liv har kommit till jorden från kometer som har träffat jorden. Oavsett hur livet startade har de första primitiva organismerna utvecklat sig till de olika arter vi i dag kan se på jorden, plus många fler som har dött ut under jordens långa historia.

Jorden i genomskärning, jordens kärna är flytande och består av flytande järn och andra metaller, det är den som skapar jordens magnetfält.

Jordens befolkning ökar

Befolkningsökning
Vi är nästan sju miljarder människor på jorden och varje år blir vi minst 80 miljoner fler. Det betyder nio miljarder människor omkring 2050, enligt FN:s befolkningsprognos. Det vill säga lika många som i dag plus ett extra Europa, Afrika, Nord- och Sydamerika.

Allt som finns på jorden är viktigt, människan, våra byggnader (Vår civilisation), luft och vatten, men även allt som har med naturen att göra, exempelvis djur och växter

Alla måste få plats

Det är inte bara människan och dess civilisation som skall bevaras utan växt och djurliv är lika viktigt. Jorden är stor men den är inte oändlig, därför är det viktigt att vi tänker på hur vi påverkar den och vad för inverkan vi gör i naturen. Eftersom allt är viktigt måste vi ta kloka beslut som inte slår tillbaka på oss själva som exempelvis växthuseffekten.

Jorden ger förutsättningar och näring till allt liv, utan den skulle den inte förekomma något liv. Den är vårt hem.

Visste du att:

• Jorden väger 6 000 000 000 000 000 000 ton (sex tusen triljoner ton). Man kan åskådliggöra denna väldiga siffra på följande sätt. Om man lastade alla dessa sex tusen triljoner ton på järnvägsvagnar, som var och en rymde 20 ton, och lät dem åka förbi en stillasittande åskådare med 100 km/tim, skulle det ta tre biljoner år innan den sista vagnen passerade åskådaren.
 
• Jämfört med månens vikt går det 80 månar på ett jordklot.
 
• Jordens diameter mätt genom ekvatorn är 12 756 km. Jämfört med månen (3475 km i diameter) så behövs fyra månar bredvid varandra för att komma upp i samma bredd.
 
•Jorden är stor. Utan mellanrum skulle 50 månar få plats i jorden. Å andra sidan skulle mer än 1320 jordklot få plats i Jupiter, den största planeten i vårt solsystem.

•365 dygn, 5 timmar, 48 minuter och 46 sekunder. Det är den tid det tar för jorden att färdas ett varv runt solen.
 
Jordklotets byggnad
Jordklotet har en radie på cirka 6370 kilometer, och är något tillplattat vid polerna. Jordklotets volym är 1,083 x 10 upphöjt till 21 kubikmeter (1 083 000 000 000 000 000 000 kubikmeter), och dess massa 5,974 x 10 upphöjt till 24 kg (5 974 000 000 000 000 000 000 000 kg), vilket ger en genomsnittlig densitet på 5516 kg/m3 (källa: Nationalencyclopedien). Densiteten är dock högre i jordens kärna än i manteln och jordskorpan. Dess inre är hett och delvis flytande. Det är uppbyggt av olika lager, med jordskorpan som ett tunt yttre skal.
Inre kärnan (radie 1220 km, temperatur ca 4000-4700 °C) består sannolikt främst av järn med några procent nickel. Är trots den höga temperaturen fast pga trycket i jordens inre.
Yttre kärnan (tjocklek 2160 km, temperatur ca 3500-4000 °C) har samma sammansättning som den inre kärnan, men är till skillnad från denna flytande. Jordens magnetfält tros ha sitt ursprung i kärnan.
Manteln (tjocklek 2940 km, temperatur ca 1000-3500 °C) består av järn- och magnesium-rika silikatbergarter (silikater = föreningar med kisel och syre). Materialet i manteln är normalt fast men kan lokalt smälta upp på grund av den höga temperaturen, och ge upphov till vulkanism på jordytan. Den övre delen av manteln liknar jordskorpan i mekaniska egenskaper, och benämnes lithosfären (av grekiskans lithos = ´sten´). Längre ner gör hettan och trycket  att materialet blir mjukt och formbart (plastiskt); denna del av manteln kallas asthenosfären (av grekiskans asthenes = ´utan styrka´). Temperatur-skillnaderna mellan mantelns övre och undre delar får asthenosfären att långsamt röra sig runt i s.k. konvektionsströmmar. Dessa strömmar anses vara drivkraften bakom plattrörelserna i jordskorpan. Energikällan bakom rörelserna, liksom bakom uppsmältningen och vulkanismen, är radioaktivt alstrad värme i jordens inre.
Jordskorpan är jordklotets yttre fasta skal. Den kan uppdelas i oceanskorpa och kontinentskorpa:
 
 - Oceanskorpan är endast 5-10 km tjock och består av tunga basaltiska bergarter. Genom att den ständigt nybildas vid oceanryggarna och sjunker tillbaka ner i manteln i s.k. subduktions-zoner vid oceanernas kanter finns idag ingen oceanskorpa äldre än ca 200 miljoner år.
 - Kontinentskorpan är mellan 30 och 70 km tjock och domineras av lättare granitiska bergarter. Kontinentskorpan kan sägas flyta ovanpå manteln utan att förstöras, och är därför till sin huvuddel betydligt äldre än oceanskorpan. De äldsta delarna är nästan 4000 miljoner år gamla. Genom vulkanism och inträngning av djupbergarter vid kontinentkanterna växer kontinentskorpan i omfång under den geologiska utvecklingens gång, en process som dock motverkas av erosionen. Temperaturen i jordskorpan ökar neråt med i genomsnitt ca 25 °C/km (den geotermiska gradienten) under de första kilometrarna, men temperaturökningen avtar sedan mot djupet. De lokala variationerna är också stora, med betydligt högre geotermisk gradient i vulkaniskt aktiva områden än i områden med gammal stabil jordskorpa.

Fantasi bild från jorden, jorden berör oss både i fantasin och i verkligheten

Människan har ansvaret för jorden

Eftersom vår påverkan på vår planet är så omfattande och våra möjligheter är obegränsade är det extra viktigt att vi tar rätt beslut. Vi lever inte på jorden som den sista generationen, det kommer fler efter oss, vårt ansvar är att lämna en frisk och livskraftig jord och natur efter oss.

Hans Vielhauer, Borås Djurambulans

Vi håller på att förändra Världen

Vår påverkan på jorden blir allt större, här är ett exempel på hur den globala värmen smälter ismassor världen runt

Isen smälter, värmen stiger globalt

Skogsbränder i Kalifornien

Omkring en kvarts miljon människor har eller håller på att lämna sina hem i vad som beskrivs som de värsta bränderna i delstaten på 100 år. I och runt staden Paradise i norra Kalifornien hittades fyra personer ihjälbrända i sina fordon, ytterligare fem har också dött i samband med branden, enligt nyhetsbyrån AP. Många fler har rapporterats saknade i vad som kallas den mest destruktiva branden sedan man började mäta materiella förluster i samband med bränder.
Minst 6700 byggnader har förstörts och under den amerikanska kvällen sträckte sig branden över en yta på 360 kvadratkilometer. "En hel stad förstördes på ett dygn" sa en lokal polisman, enligt USA Today. Samtidigt rasar andra bränder i södra Kalifornien. Invånarna i staden Malibu, nära Los Angeles, har nu beordrats att evakuera sina hem.

Röken påverkar klimatet negativt
Brandröken är inte bara ohälsosam att inandas. På sikt påverkar den klimatet negativt vilket skapar ännu mer extremt väder. Det hävdar flera forskare och experter. Det är enorma utsläpp av växthusgaser som sker, säger Hasse Berglund vid Naturvårdsverket. Även storbränder rasar i Portugal, 15 mil söder om Lissabon, ett femtital personer skadade och hundratals evakuerade, även Spanien är drabbade av bränder

– Bränderna förvärrar situationen för klimatet. När det blir sådana storskaliga bränder så släpps det ut oerhört mycket koldioxid i luften. Vi har sett exempel på jättestora bränder i Ryssand där torvmossar brunnit i halvår nere i marken och släppt ut fantastiska mängder koldioxid, säger Hasse Berglund, biolog på Naturvårdsverket i Expressen TV.

Utsläppen spär på växthuseffekten vilket leder till extremare väder och i värsta fall ännu fler storbränder. Som en ond cirkel.

Branden rasar okontrollerat